Musiken – ett pragmatiskt och sociokulturellt inslag

En bra känsla bär jag med mig efter tre dagars auskultation på en F–6-skola i Karlstad. Det kändes lite skrämmande att ge sig ut i verkligheten, men jag möttes av en härligt engagerad lärare och nyfikna, positiva elever.

Efter en lång period av teori, var det väldigt nyttigt att få studera fältet. Jag följde en musiklärare och fick ta del av hur en arbetsdag kan se ut. Eftersom hen har alla klasser på skolan kunde jag också se skillnader i upplägget för lågstadiet respektive mellanstadiet. Jag skulle vilja påstå att det sociokulturella perspektivet ligger till grund för musikundervisningen. Sång, instrument och noter har funnits i alla tider och överallt i världen och musiken tar sig olika uttryck vart du än kommer. Men det finns även inslag av flera andra lärandeperspektiv.

Illustrationer av noter förstärker budskapet.
I den undervisning jag följde, använde sig eleverna till stor del av det medierande redskapet gitarren och för att vidare kunna förstå och appropriera detta, fick eleverna lära sig noter (som är en sociogenes) och de gitarrackord som utgör grunden för gitarrspel. Teori och praktik – pragmatismens ”Learning by doing”. Man kan också ana behaviorismens tankegångar då det komplexa spelandet delades upp i mer överskådliga bitar som att först lära sig olika typer av noter, för att sedan gå vidare till att lära sig ackord, därifrån vidare till att få kläm på olika takter och slutligen sätta ihop till en melodi. Efter genomförda moment fick eleverna också förstärkningar i form av känslan att de nu klarade av att ta sig vidare till nästa moment.

I musikundervisningen kan man också så en tydlig influens från kognitivismen då man inte börjar med gitarr förrän på mellanstadiet. Mitt minne från min egna skolgång är att vi inte började spela gitarr förrän på högstadiet, men det kan förstås också bero på t ex bristande kunskap hos läraren. Det finns många som ifrågasätter den här typen av åldersgränser och som ser fördelar med att börja tidigare, läs mer i artikeln ”Det ska börjas i tid” av Elisabeth Ejdertorps, på diva-portal.org.

Håller ni med om de perspektiv jag har hittat, eller har ni andra tolkningar?

Kommentarer

  1. Mycket bra text. Jag tycker du hittade alla perspektiv och förklara de bra. Intressant att läsa om att du följde en lektion som alla på skola hade, oavsett vilken klass man gick. Bra sätt att se skillnaderna som läraren gör på grund utav elevernas ålder och mognad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina synpunkter Mathilda! Ja det blev faktiskt väldigt intressant även om det var mest musikundervisningen jag följde. Först tänkte jag att det kanske skulle bli svårare att hitta perspektiven i denna typ av undervisning, men precis som i alla andra ämnen så uppstår det ju lärsituationer hela tiden här också- förutom den förberedda undervisningen. Läraren jag följde påpekade, efter att ha läst min text, att man testar ukulele med de yngre barnen. Så de får också testa på instrument men gitarren väntar man som sagt lite med.

      Radera
  2. Verkar som att du har haft en intressant auskultation. Spännande att du gick med en lärare och inte en enskild klass, så att du fick möjlighet att se barn i olika åldrar. Jag tyckte själv att det var svårt att hitta perspektiven i undervisningen där jag var, men du har fått med mycket bra information. Kul att du kunde se så många olika perspektiv i undervisningen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket Caroline! :) Ja det var riktigt skoj att följa den här läraren och se hur hen tog sig an flera klasser i olika åldrar. Jag tycker att man lär sig massor av att observera hantering av olika situationer och konflikter som kan uppstå. Det var tydligt att i de yngre åldrarna hade man lite längre startsträcka innan lektionen kunde börja, eftersom man var tvungen att ta itu med sådant som uppstått under rasten. Den här läraren hade också en fin relation till eleverna där hen pratade med dem om ditt och datt innan lektionen och där man hade små frågestunder med utrymme för egna funderingar under lektionerna.

      Radera
  3. Jättebra koppling till perspektiven, olika begrepp och metoder som du stött på under din auskultation. Jag tyckte, som Carita nämner här ovan, att just under auskultationen tyckte jag att det var svårt att se tydligt på perspektiven men efteråt när jag väl fick rota lite till i litteraturen så blev det plötsligt väldigt tydligt hur vissa situationer och händelser kom att speglas.
    Mvh Johanna

    SvaraRadera
  4. Tack för feedback Johanna! Precis, det är mycket som känns lite krångligt när det gäller de här perspektiven, men det är faktiskt riktigt intressant att tvingas studera situationerna utifrån olika sätt att se på lärande. Antar att det är en del i processen att hitta sig själv som lärare, och det är är ett bra sätt att få verktyg för att hantera olika elevers personligheter. Vi får jobba på så att kunskaperna fastnar i långtidsminnet ;)

    SvaraRadera
  5. Mycket intressant text! Roligt att du fick vara med och observera flera olika klasser när de hade musik. Måste vara mycket intressant att kunna jämföra de olika klasserna och årskurserna och se vilka skillnader som finns i undervisningen. Jag tycker du har gjort mycket bra och tydliga kopplingar till de olika teorierna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Marika! Ja det var riktigt intressant att jämföra olika åldrar och även klasser i samma årskurs (det fanns 2 st i varje årskurs). Efter någon lektion kunde läraren säga till mig att "du ser skillnaden mellan de här två klasserna i samma årskurs", medan jag som varit så upptagen med att objektivt ta in allt för att sedan analysera "på kammaren" inte helt kunde bekräfta den bilden. Det var egentligen först när jag gick tillbaka till anteckningarna hemma och mindes tillbaka som jag kunde se att det stämde. Var det samma för dig eller var det tydligt på plats?

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Emmas Seriestripp

Barn och ungas uppväxtvillkor

Malins seriestripp