Emmas Auskultation
Jag gjorde min auskultation på en F-5 skola i en mindre kommun. Klassen som jag följde var en 4:a och jag fick vara med på både deras lektioner med ordinarie lärare, men även under lektioner som NO och Musik då de hade andra lärare. I början kändes det svårt att sitta tyst längst bak i klassrummet och observera eftersom jag varit på skolan som vikarie förut och känner just den här klassen ganska väl. Men det blev intressantare för varje lektion eftersom man verkligen hann "att se" undervisningen och reflektera över den.
De klassrummen jag har sett innan är det vanligt att det precis som bilden här nedan hänger uppe viktiga ord eller saker man ska göra eller kunna för att bli godkänd i ett visst ämne. Deras NO-lärare hade ett bra sätt att använda sig av kunskapskraven i undervisningen för att få eleverna att faktiskt titta på orden och reflektera kring dem. Ett exempel var att klassen skulle i mindre grupper tillsammans svara på ett gäng frågor som ett läxförhör. Under tiden eleverna pratade iakttog och lyssnade läraren. Efter ett tag tog läraren t.ex. lappen som det stod "förklara" på och gav till en grupp, medans hen kanske gav lappen som det stod "samarbeta" på till några andra. Läraren menade på att det viktiga i uppgiften var att kunna samarbeta och förklara begrepp för varandra för annars skulle det ej vara möjligt att genomföra experiment under NO-lektionerna nästa termin. Hen betonade även att kunna samarbeta med andra är något som man har nytta av hela skoltiden och även hela livet.
Enligt Säljö så utgår pragmatismens kunskapsteori utifrån hur kunskap fungerar för människor i deras vardag, och det framgår verkligen i det här scenariot då läraren påpekar att något som är viktigt i skolan även kan vara viktig i framtiden. "You teach a child, not a subject" som John Dewey sade. Säljö menar att det här citatet bygger på att knyta an till barns levda erfarenheter och att utveckla kunskaper som är betydelsefulla i dagens samhälle.
Hur tycker ni att den här metoden som läraren använde sig av var?
Har ni sett något liknande under eran auskultation?
Hej!
SvaraRaderaFörstår att det kändes svårt att bara observera när du har varit vikarie förut. Jag tycker det låter som en bra metod att barnen får diskutera med varandra, jag tror många lär sig bra i grupp. Dock inte alla, det kan ju vara svårt för barn att låta alla komma till tals. Men satte sig läraren ner med barnen en stund eller gick hen bara runt och lyssnade? Tänkte om det var ett ord som någon grupp inte riktigt visste vad det betydde, om läraren då satte sig med dem och förklarade eller skulle de lösa det själva? Under min auskultation var det mycket individuellt arbete, men kul att se att det är olika i olika klassrum :)
Hej tack för kommentaren :)
RaderaFörst lät läraren grupperna jobba själva en kort stund, det var då hen iaktog och lyssnade. När läraren sedan delade ut orden så förklarade hen vad dem betydde och gav exempel på hur de kunde göra för att förbättra till exempel samarbetet. Efter utdelning av orden så fick grupperna färdigställa läxförhöret och man såg att eleverna försökte tänka på den feedbacken de hade fått. De diskuterade mer och fler var delaktiga.
Hej, Jag har inte kommit i kontakt med detta arbetssätt tidigare, men diskussioner mellan varandra kan öppna upp nya tankesätt och lärande, men det kanske inte passar för alla, eller låter alla komma till tals. Jag har lite liknande funderingar som ovanstående skribent. Efter att läraren gett ut de olika lapparna hur fortsatte arbetet efter det? :) Kan förstå att det var svårt att bara vara observatör. Allt väl! Emma
SvaraRaderaHej tack för kommentaren :)
RaderaFörst lät läraren grupperna jobba själva en kort stund, det var då hen iaktog och lyssnade. När läraren sedan delade ut orden så förklarade hen vad dem betydde och gav exempel på hur de kunde göra för att förbättra till exempel samarbetet. Efter utdelning av orden så fick grupperna färdigställa läxförhöret och man såg att eleverna försökte tänka på den feedbacken de hade fått. De diskuterade mer och fler var delaktiga.
Det lät som ett intressant sätt att få eleverna medvetna om vad som är viktigt för deras utveckling och lärande både i ämnet och som personer. Jag upplevde något liknande då varje elev hade varsin "pratkompis". Med denne skulle man diskutera och samarbeta. Man skulle också försöka vara extra snäll mot denne. Varannan vecka bytte eleverna "pratkompis", vilket jag tror är bra för att eleverna ska få lära känna alla i klassen.
SvaraRaderaHej tack för kommentaren :)
RaderaDet med "pratkompis" lät ju som ett jättebra sätt att få igång diskussion och ta del av varandras kunskaper, och även som du säger att lära känna varandra!