Alexandras askultation
Under min askultation befann jag mig på en liten skola
med ca 100 elever i årskurs F-6. Jag följde en lärare som är mentor för åk 6
men undervisade också åk 4 och 5. Tidigare har jag jobbat som vikarie och
resurs inom skolan. Även om utbildningen inte har pågått i mer än dryga tre
månader, var det som att bära helt nya glasögon när jag klev in i skolan första
dagen på askultationen. Flera elever var nyfikna på varför jag var med under
deras lektioner men de glömde snabbt bort mig när läraren startade
undervisningen.
Rasterna präglas av alla sorters snölekar och eleverna
har tillgång till en stor skolgård med en liten bäck som rinner igenom. På ena
sidan av bäcken finns en stor fotbollsplan där det är tillåtet att kasta snöboll.
Här kan man se kopplingar till det kognitiva perspektivet då eleverna i åk F-2
inte fick befinna sig där. Phillips och Soltis beskriver Piagets stadieteori
som bygger på att barn har olika utvecklingsstadium. När barnet uppnår en viss
ålder kan de gå vidare till nästa stadie och så vidare. Fotbollsplanen har
regler som gäller vart på kroppen man får kasta, vilken typ av snöboll som får
kastas men också ordspråket ” är man med i leken får man leken tåla”. Eleverna
i de yngre klasserna anses inte mogna nog att förstå dessa regler och kanske
framför allt inte den sistnämnda. Trots reglerna och åldersavgränsningen så
kunde jag under de tre dagar observationen pågick se att regler bröts och i
vissa fall uppstod bråk. Konsekvenserna för de som inte skötte sig blev då att
de inte fick befinna sig på fotbollsplanen under en bestämd tid. Här kan man se
kopplingar till behavioristiska perspektivet som handlar om hur nytt beteende
anskaffas. Säljö beskriver associationistiskt lärande där händelser kopplas
ihop och bildar lärande. Elever som vid ett flertal tillfällen blir avvisade
från planen förstår tillslut att om de följer reglerna får de stanna kvar och
kasta snöboll.
Som jag har sett finns det olika regler för
snöbollskastning runt om på skolorna, vissa har noll tolerans och andra tillåter
det.
Hur ska snöbollskastning hanteras av personalen på skolan? Har ni mött andra lösningar på hur denna aktivitet kan hanteras?
Hur ska snöbollskastning hanteras av personalen på skolan? Har ni mött andra lösningar på hur denna aktivitet kan hanteras?
På den skolan jag gjorde min auskultation ( årskurs f-3) var det tillåtet att kasta snöboll på en visst avgränsat område på skolgården om en vuxen var närvarande och hade godkänt det. Två cykelställ markerade planen som barnen var tvungna att stå bakom för att hålla avstånd till varandra, på så vis blev de uppdelade i två lag. Stundtals kunde jag observera att dessa lag kunde bli något ojämnt fördelade i antal elever på varje sida.
SvaraRaderaBarnen var införstådda i att om de befann sig här fick de räkna med att de kunde träffas av snöbollar. Det jag såg var att de som kastade snöboll inte alltid följde reglerna, vilket visade tydligt vikten av att det behövdes en vuxen på plats. Snöbollskrig verkar barnen tycka är roligt och uppskattat eftersom många deltog men också en aktivitet som lätt kan spåra ur och någon blir ledsen eller arg.
Jag gjorde min auskultation i en förskoleklass. Skolan (F-6) är uppdelad i flera hus, så eleverna fick vara "på sin sida" av huset under rasterna och därför såg jag inte vad de äldre eleverna gjorde men förskoleklass-barnen kastade inte snöboll överhuvudtaget. Jag frågade inte läraren om det var förbud mot snöbollskrig, så det vet jag inte, men jag såg inte en enda elev som kastade snöboll eller frågade om de fick göra det..
SvaraRaderaMycket intressant att läsa om din Auskultation! Jag tycker du gör en mycket bra koppling mellan snöbollskastningen och Piagets stadieteori med tanke på att lärarna valt att ha en åldersgräns på den fotbollsplan där man får kasta snöbollar. Detta kan absolut kopplas till att lärarna anser att de yngre barnen inte är mogna att förstå och respektera de regler som finns för snöbollskastning.
SvaraRaderaJa, Alexandra, snö är ju välkommet på flera sätt, men för också med sig en del oönskade inslag, vilket du också ger en liten provkarta på. Vad du implicit trycker på i din text, är skolans betydelse - inte bara i sitt undervisningsuppdrag - utan också den sociala fostran som sker inom ramen för elevkollektivet under rastaktiviteterna. således, värdet av att redan i tidiga år implementera grundläggande sociala spelregler för en gemensam tillvaro kan inte överskattas. Bra tankar och reflektioner, som för en gångs skull lyfter blicken ovanför klassrummets väggar. Bra jobbat!
SvaraRadera